Saltar al conteníu
Esta traducción ta en beta: pue haber frases ensin traducir o gazapos.Informar en Feedback

A2 · Unidad 1

Deklinabidea osatzen — declinaciones nueves A2

~15 min

Esta lleición integradora repasa cuatro declinaciones nueves qu’A2 amiesta al repertoriu d’A1 (NOR, NORK, NORI, NON, NOREN, NORA, NONDIK, NOREKIN). Son les qu’apaecen en cualquier exame A2 y completen la “rosa” del eusquera.

NORENTZAT — pa quién (destinativu)

-(r)entzat sobre’l sustantivu determináu

SustantivuFormaCastellán
niretzatniretzatpa min
zuretzatzuretzatpa ti
beretzat / harentzatberetzatpa él/ella
guretzatguretzatpa nós
zuentzatzuentzatpa vós
haientzathaientzatpa ellos
LanderLanderrentzatpa Lander
la madreamarentzatpa la madre
los amigoslagunentzatpa los amigos

Hau zuretzat da. — Esto ye pa ti.

Opari bat erosi dut Garazirentzat. — Merqué un regalu pa Garazi.

Liburu hau gazte ikasleentzat da. — Esti llibru ye pa los estudiantes mozos.

Variante: esiste tamién la forma -(r)endako, sinónima en munchos dialeutos: Garazirendako, niretzako/niretako. La estándar ye -rentzat.

NORAINO — hasta (llende)

-(r)aino sobre’l sustantivu (sigue la regla del NORA: vocal → +raino, consonante → +eraino)

CastellánEusquera
Hasta’l montemendiraino
Hasta BilbaoBilboraino
Hasta equíhonaino
Hasta óndenoraino
Hasta’l cumetontorreraino

Korrika egin dugu plazaraino. — Corrimos hasta la plaza.

Bilboraino etorri zen eta gero itzuli. — Vino hasta Bilbao y depués volvió.

NORANTZ — hacia (direición)

-(r)antz sobre’l sustantivu (mesmu patrón que NORA)

CastellánEusquera
Hacia’l montemendirantz
Hacia casaetxerantz
Hacia’l surhegorantz
Hacia tizurantz

Etxerantz abiatu nintzen. — Dirixíme hacia casa.

Itsasorantz dago etxea. — La casa ta empobinada hacia la mar.

Diferencia con NORA (-ra): NORA indica destín concretu (“voi a Bilbao”); NORANTZ indica direición averada (“voi hacia Bilbao”, ensin garantía de llegar).

ZERGATIK / NORENGATIK — por causa de (motivativu)

Pa preguntar el motivu: zergatik? (¿por qué?). Pa responder con un sustantivu: -engatik.

SustantivuFormaCastellán
nigatiknigatikpor min (causa)
zugatikzugatikpor ti
beragatik / harengatikberagatikpor él/ella
LanderLanderrengatikpor Lander
la madreamarengatikpor la madre
el amormaitasunarengatikpol amor
la lluviaeuriagatikpola lluvia

Eskerrik asko etorri zarelako, niregatik! — ¡Gracies por venir, por min!

Berandu iritsi nintzen trafikoarengatik. — Llegué tarde por culpa del tráficu.

Zergatik egin duzu hori? — Zugatik. — ¿Por qué lo fixisti? — Por ti.

Nota: estrema -engatik (causa: “por culpa de”) de -rentzat (destinatariu: “pa”). En castellán “por” cubre les dos, pero n’eusquera son distintos.

NONGO / NOIZKO — de qué llugar / momentu

Yá visti NON (-an: en) n’A1. NONGO y NOIZKO converten un llugar o un tiempu en modificador (atributu):

CastellánEusquera
La xente de BilbaoBilboko jendea
El muséu de DonostiDonostiako museoa
El periódicu **d’**hoiGaurko egunkaria
L’exame de mañanaBiharko azterketa
La fiesta de xunetuUztaileko jaia

Ye’l casu NONGO/NOIZKO (-ko / -tako tres consonante): “d’ónde” / “de cuándo” en sentíu atributivu.

FormaPa qué
-ko singularBilboko, etxeko, gaurko
-etako pluraletxeetako, mendietako, urteetako

Atzoko afaria ona zen. — La cena d’ayer taba bona.

Bilboko etxebizitzak garestiak dira. — Les viviendes de Bilbao son cares.

Mendietako loreak ederrak dira. — Les flores de los montes son guapes.

Mini-tabla resume

CasuSufixuPreguntaExemplu
NORENTZAT-rentzat¿pa quién?Garazirentzat
NORAINO-raino¿hasta ónde?Bilboraino
NORANTZ-rantz¿hacia ónde?etxerantz
NORENGATIK-engatik¿por causa de quién/qué?euriagatik
NONGO-ko¿d’ónde (atributu)?Donostiako
NOIZKO-ko / -tako¿de cuándo?gaurko, atzoko

Mini-testu integrador

Joan den astean Bilboraino joan ginen autobusez. Helmuga: hiriko museorako sarrera bana erostea. Bilboko jendea oso jatorra izan zen. Buelta hartzeko, taxi bat hartu genuen etxerantz: euri-jasa hain handia zen, ezen autoa euriagatik hondatu zen. Azkenean, ordu bat beranduago iritsi ginen Donostiako geltokira. Hori bai, etxean opari bat zegoen zain: niretzat, ama maitearen partez.

Repasu visual: la rosa del A2

Agora yá remanes tolos casos básicos:

CasuPreguntaSufixuExemplu (etxe)
NOR¿quién?-aetxea
NORK¿quién fai?-aketxeak (sujeto)
NORI¿a quién?-arietxeari
NON¿ónde?-anetxean
NORA¿a ónde?-raetxera
NONDIK¿d’ónde?-tiketxetik
NOREKIN¿con quién?-arekinetxearekin
NOREN¿de quién?-arenetxearen
NONGO¿d’ónde (at.)?-koetxeko
NORENTZAT¿pa quién?-arentzatetxearentzat
NORAINO¿hasta ónde?-rainoetxeraino
NORANTZ¿hacia ónde?-rantzetxerantz
NORENGATIK¿por quién?-arengatiketxearengatik
-ZAZ / -Zinstrumental-zetxez
-RIKpartitivu (negación)-riketxerik (ez dago)

Retu A2: escribe una fras con cada casu usando’l sustantivu Garazi. Vas ver cómo funciona tola maquinaria del eusquera nuna sola persona.

Nota pedagóxica: estes declinaciones son la “puerta a B1”: si les domines, yá pues construyir frases riques n’información (destín, motivu, atributu, direición). En B1 afóndense los usos astrautos y amiéstense dalgunes más (instrumental con valor causal, partitivu estendíu).

Ejercicios

"Lagunarentzat opari bat erosi dut" significa…

¿Qué significa "Bilboraino joan zen"?

Hacia'l monte = mendi .

Por culpa del amigu = lagun .

Tarxeta 1 de 13

(toca pa ver la traducción)

Empareya cada pallabra cola so traducción.