Sentimenduak eta loturak — sentimientos y conectores
~13 min
Esta lleición integra dos bloques A2 mui granibles:
Sentimientos y estaos d’ánimu (los básicos yá los conoces d’A1; equí amplíes).
Conectores discursivos p’argumentar y matizar: gainera, hala ere, beraz, alde batetik…
Con esto zarres la unidá y consigues ferramientes pa opiniones más ellaboraes.
Sentimientos: la fórmula con egon + estáu
La mayoría de los sentimientos pasaxeros van con egon + axetivu o alverbiu n’estáu:
Castellán
Eusquera
Contentu
Pozik nago
Murniu
Triste nago
Enfadá(u)
Haserre nago
Nerviosu
Urduri nago
Sele
Lasai nago
Aborrecíu
Aspertuta nago
Cansáu
Nekatuta nago
Avergoñáu
Lotsatuta nago
Namoráu
Maitemindurik nago
Ye’l mesmu patrón d’A1 (pozik, triste, lasai) ampliáu con aspertuta, nekatuta, lotsatuta, maitemindurik.
Sentimientos con izan: beldur naiz
Delllos sentimientos fondos van con izan:
Castellán
Eusquera
Tengo mieu
Beldur naiz
Tienes razón
Arrazoia duzu
Tengo curiosidá
Jakin-mina dut
Tengo ganes
Gogoa dut / Gogoz nago
Nun tengo ganes
Gogorik ez dut
Beldur naiz autoz joateko. — Tengo mieu de dir en coche.
Sentimientos con NOR-NORI: lotsa ematen dit
Una fórmula mui del eusquera: el sentimientu “te da”:
Castellán
Eusquera
Dame vergoña
Lotsa ematen dit
Dame pena
Pena ematen dit
Dame rabia
Amorrua ematen dit
Dame mieu
Beldurra ematen dit
Hori esateak lotsa ematen dit. — Dame vergoña dicilo.
Albiste horrek pena handia ematen dit. — Esa noticia dame muncha pena.
Jartzen naiz / jarri naiz
Pa espresar el cambiu d’estáu (“ponese nerviosu, contentu, murniu”):
Castellán
Eusquera
Póngome nerviosu
Urduri jartzen naiz
Púnxose murniu
Triste jarri zen
Punximos contentos
Pozik jarri ginen
Enfádase por nada
Edozergatik haserretzen da
Verbos sicolóxicos frecuentes
Verbu
Significáu
gustatu
prestar
maite izan
querer / amar
gorrotatu / higuindu
odiar
beldurtu
asustase
aspertu
aborrecese
haserretu
enfadase
lasaitu
asosegar
poztu
allegrase
triste jarri / atsekabetu
aponer
kezkatu
esmolecese
Asko maite ditut nire gurasoak. — Quiero muncho a los mios padres.
Ez kezkatu, dena ondo aterako da. — Nun t’esmolezas, too va salir bien.
Conectores discursivos
Pa filvanar opiniones y argumentos:
Adición
Castellán
Eusquera
Amás
gainera
Y tamién
eta baita ere / …ere
Sobre too
batez ere
Gainera, prezioa ere ona da. — Amás, el preciu tamién ye bonu.
Causa / consecuencia
Castellán
Eusquera
Poro
beraz
Por eso
horregatik
Por esa razón
arrazoi horregatik
Berandu da; beraz, joango naiz. — Ye tarde; poro, voi marchame.
Contraste / oposición
Castellán
Eusquera
Sicasí
hala ere
Pero
baina
Per otru llau
bestetik
En cambiu
aldiz / berriz
Berandu da; hala ere, etorriko naiz. — Ye tarde; sicasí, voi venir.
Organizar el discursu
Castellán
Eusquera
Per un llau… per otru
Alde batetik… bestetik…
Primero… depués…
Lehenengo… gero…
A lo último
Azkenik
En resume
Laburbilduz
Estructures coordinaes A2
Estes son construcciones qu’apaecen en cualquier exame A2:
Castellán
Eusquera
Nin… nin…
Ez… ez…
Tanto… como…
Bai… bai… / Hala… nola…
Non solo…, sinón tamién
Ez bakarrik…, baita ere…
…tamién (incluyíu)
…ere bai
Ez Anboto, ez Olatz ez dira etorri. — Nin Anboto nin Olatz vinieron.
Bai goizean, bai arratsaldean, lan egin behar dut. — Tanto pela mañana como pela tarde tengo que trabayar.
Minitestu d’opinión
Niretzat garrantzitsua da gauean ondo lo egitea. Alde batetik, lasaitu egiten gara. Bestetik, hurrengo egunean indartsuago gaude. Gainera, osasunarentzat ezinbestekoa da: zazpi-zortzi ordu lo egiten ez baditugu, gaixotzeko probabilitate handiagoa dugu. Hala ere, ez da beti erraza izaten: askotan ezin dut lo hartu kezkatuta nagoelako. Beraz, lo egiten lagunduko didan errutina bat behar dut.
Trucu p’A2: el “cadarma d’opinión”
Cuando te pidan opinar n’A2, sigue esta plantía:
1. Nire ustez + tema + -(e)la.
2. Alde batetik, + razón1 + -lako.
3. Bestetik, + razón2.
4. Hala ere, + matización.
5. Beraz, + conclusión.
Con eso construis un párrafu completu d’A2.
Nota cultural: munchos testos A2 oficiales (carta al editor, foru, redaición d’exame) piden esta estructura argumentativa. Practicala con temes cotidianes: el deporte, la comida, les redes sociales, el trabayu, les fiestes del pueblu.