Er imperatiu (agintera) servís entà dar instruccions, hèr demanes e dar conselhs. En basc ei plan mès simple que non sembla: era forma mès utilizada coincidís quasi tostemp damb eth participi deth vèrb.
Era règla basica: utilize eth participi
Entà fòrça òrdes quotidianes, eth vèrb apareish ena sua forma de participi sense auxiliar:
Castelhan
Basc
Pren
Hartu
Sei-te
Eseri
Lèva-te
Jaiki
Escriu
Idatzi
Lig
Irakurri
Escota
Entzun
Repetís
Errepikatu
Espèra
Itxoin
Barra era pòrta
Itxi atea
Deurís era fenèstra
Ireki leihoa
Aguesta ei era forma mès utilizada en aula, ena carrèra e en instruccions escrites. Servís tant entà zu coma entà zuek.
Fòrmes sintètiques (trinkoak): zatoz, zoaz
Quauqui vèrbs plan frequents an fòrmes sintètiques especifiques entar imperatiu. Aguestes son es que conven memorizar:
Vèrb
Tu (zu)
Vosatri (zuek)
etorri (vier)
Zatoz
Zatozte
joan (anar)
Zoaz
Zoazte
ekarri (portar)
Ekarri / Ekar ezazu
Ekar ezazue
eraman (emportar)
Eraman / Eramazu
Eramazue
egon (èster)
Egon / Lasai (tranquil!)
Egon
— Zatoz hona, mesedez.— Zoazte lehenbailehen.
Imperatiu NOR-NORI-NORK: emadazu, esadazu
Quan das un òrde damb doble objècte (“dona-me açò”, “ditz-li aquerò”), eth basc a fòrmes compactes plan utiles:
Castelhan
Basc
Dona-me
Emadazu / Eman iezadazu
Ditz-me
Esadazu / Esan iezadazu
Dona-li
Emaiozu / Eman iezaiozu
Ditz-li
Esaiozu / Esan iezaiozu
Dona-mos
Emaguzu
Donatz-me
Emadazue
Aguestes fòrmes son longues d’apréner; en A2 ne i a pro damb emadazu / esadazu / emaiozu / esaiozu e enténer que vien deth vèrb eman / esan.
”Per favor” e suavizadors
Er imperatiu en basc non sone brusc s’aherís bèra paraula de cortesia:
Mesedez — per favor
Ahal baduzu — se pòdes
Faborez (varianta colloquiau)
Eskerrik asko aldez aurretik — gràcies per auançat
Emadazu ogia, mesedez.Itxoin pixka bat, ahal baduzu.
Instruccions (recèptes, anóncis, aula)
Er imperatiu ei era forma estandard en:
Recèptes:Moztu tipula. Bota olioa zartaginera. Frijitu bost minutuz.
Cartèls:Itxi atea. Ez ukitu. Erabili maskara.
Aula:Ireki liburua. Idatzi koadernoan. Errepikatu nirekin.
Mètge:Hartu pilula bat. Edan ur asko. Hartu atseden.
Mini-tèxte
Sukaldari eskolan, irakasleak esaten du:
— Hartu patata bat. Garbitu ondo. Kendu azala. Moztu zatitan eta bota ur irakinera. Itxoin hogei minutu. Eta probatu ondoren.
Nòta culturau: en basc eth ton autoritari der imperatiu s’atenue damb era entonacion e eth contèxte, non tantes viatges damb perifrasis (“poderies…”). Acompanhar er òrde damb mesedez o damb un sorríder sòl èster pro. Se vòs quauquarren de mès cortés, ditz eman ahal didazu…? (me pòdes dar…?).
Ejercicios
Entà díder "ven" (a ua persona, informau) en basc, quina forma utilizas?