Era nòta (kontua eskatzen)
Era fin deth repàs a eth sòn petit guion: demanar era nòta, pagar e díder-se adiu.
Demanar era nòta
Tres manères, totes corrèctes:
| Euskera | Occitan | Ton |
|---|---|---|
| Kontua, mesedez. | Era nòta, se vos platz. | neutre, clar |
| Atera kontua, mesedez. | Trè-me era nòta, se vos platz. | neutre |
| Kobratuko al didazu? | Me cobraràs? | cortés (futur) |
Kobratuko al didazu? s’escote fòrça en bars e restaurants informaus. Al ei era particula de question e didazu ei “(tu a) jo” (NOR-NORI-NORK).
Eth prètz totau
- Zenbat da dena? — Quant ei tot?
- Hamabost euro eta hogei zentimo. — Quinze èuros damb vint centims.
Pagar
| Euskera | Occitan |
|---|---|
| Txartelaz ordain dezaket? | Pòdi pagar damb targeta? |
| Eskudirutan ordainduko dut. | Pagarèi en efectiu. |
| Tori! | Tè! (en tot balhar es sòs) |
| Hemen daukazu kanbioa. | Ací auetz eth cambi. |
| Ez daukat kanbiorik. | Non è cambi. |
Eskudiru = “sòs a man” → en efectiu. Txartel = targeta. Kanbio ei un manlhèu e s’emplegue damb normalitat.
Prepines
En Euskal Herria era prepina non ei obligatòria. Çò abituau:
- En bars e repàs informaus: deishar es monedes sueltes deth cambi (de 50 centims a 1 èuro).
- En restaurants damb ua nòta mès elevada: 1-2 èuros per persona se t’a agradat.
- Jamès non cau eth tipic 10% ar estil d’auti païsi.
Díder-se adiu
- Eskerrik asko, oso ondo zegoen! — Fòrça gràcies, ère fòrça bon!
- Zuri! Agur! — A tu! Adiu!
- Hurrengora arte! — Enquia era pròplèu!
Mini-seqüéncia completa
— Aizu, kobratuko al didazu, mesedez?
— Bai, banoa. Hamazortzi euro eta berrogeita hamar zentimo.
— Txartelaz ordain dezaket?
— Bai, noski.
— Eskerrik asko! Oso ondo zegoen.
— Zuri! Agur!
Nòta culturau: deishar era moneda deth cafè coma petita prepina ath cambrèr ei un gèst pro espandit enes bars bascs, sustot se te demòres un moment a charrar. Non s’espere, mès s’agradís.
Ejercicios
Cossí demanes era nòta?
"Kobratuko al didazu?" vò díder…
"Pòdi pagar damb targeta?" = Txartelaz dezaket?
"Non è cambi" = Ez kanbiorik.